Försök att skildra pengars burdusa baksida | Fria.Nu

Recension


Teater
Call 08:45 – ett försök till ekonomi
Manus och idé: Anstalten
Registöd: Ebba Malander
I rollerna: Ylva Barr, Martina Djurstedt Käll och Emelié Sterner Müller

  • Scenkonstkollektivet Anstalten stöter och blöter ämnet ekonomi i sin nya föreställning. På bilden ses Martina Djurstedt Käll, Emelié Sterner Müller och Ylva Barr.
Göteborgs Fria

Försök att skildra pengars burdusa baksida

Call 08:45 – ett försök till ekonomi är en föreställning med en ovanlig tematik, skriver Kristin Ödlund.

På golvet är flyttkartonger uppställda, de bildar en mur tillsammans. Från bakom muren dyker de tre skådespelarna från Anstalten upp klädda i identiska kritstrecksrandiga kostymer. Kläderna andas formalitet och professionalism på ett kliniskt vis. Jag vet att det är ekonomi det ska handla om så jag tänker direkt på ett bankkontor. Call 08:45 – ett försök till ekonomi börjar med ett anslag om hur kulturen räddar liv, hur vi i publiken räddar våra egna liv genom att kulturnjuta som de uttrycker det. Minst två kulturnjutningar per person och år och kan vi inte uppfylla den kvoten uppmanas vi ljuga. Kulturen mäts på ett sätt som den sällan annars gör, med staplar och diagram. Men kulturnjutandet lämnas därhän och istället går Anstalten in på att diskutera ekonomi.

Scenerna staplas på varandra med dans eller projektioner som avskiljare. De tre skådespelarna (Ylva Barr, Martina Djurstedt Käll och Emelié Sterner Müller) går igenom pengaproduktion, pengars egentliga värde, hur mycket pengar som egentligen finns, ränta och lån och slutligen den korrupta finansvärlden. Med gorillamakser på huvudet gestaltar de pengars giriga och burdusa baksida i en djurisk dans. Anstalten använder sig av ett uttryck som blir allt vanligare i den fria teatern – en blandning mellan scenkonstens estetik och föreläsningens pedagogik. De talar i kör och jobbar koreografiskt. Några roller finns inte, istället är det situationer och fakta som bygger karaktärerna och skådespelet. Skådespelarna rör sig bekymmersfritt mellan uttrycken – teater, föreläsning, dans och sång.

Detta är en föreställning med en minst sagt ovanlig tematik. Pengar får sällan en så tongivande plats inom scenkonsten som här, vilket i sig är en motsättning då kulturarbetare ofta tvingas lära sig både ekonomi och företagande för att kunna arbeta över huvud taget. Till en början har jag förhoppningar om att jag genom scenkonsten ska förstå det där obegripliga ekonomiträsket. Men nej, det blir i mångt och mycket samma rappakalja som vanligt. Dessvärre är det ändå upplagt som att jag ska förstå, istället för att ta tillvara på den förvirrande känsla jag och många med mig känner inför allt vad finanssektor heter. Föreställningen hade vunnit på att släppa logiken och istället utmana scenkonsten med denna nya tematik. Hur kan ekonomin och scenkonsten mötas på riktigt? Jag tror på ett formspråk där konsten står först och ekonomin är med på ett hörn, istället för tvärtom.

Anstalten når en bit på väg i Call 08:45 – ett försök till ekonomi. De är pionjärer inom en ämne som behöver stötas och blötas ett par gånger innan det finner sig till rätta på scengolvet. Hursomhelst har de öppnat en dörr som inte går att stänga nu. Det är hög tid att släppa in ekonomin på scengolvet istället för att, som jag, rygga tillbaka och ta på skygglapparna.

Annons

Rekommenderade artiklar

Många poänger i Pojkarna

Recension

Rik föreställning där alla har möjlighet till identifikation, skriver Kristin Ödlund om Pojkarna.

Göteborgs Fria

Dystopi med törst i fokus

Recension

Riksteaterns Ur vattnets minne – Veden muistista är en ångestladdad men vacker dystopi om vatten som bristvara.

Landets Fria

© 2020 Fria.Nu