Fria Tidningen

Minskat utrymme för miljöjournalistik i USA

Trots att behovet av en kvalificerad vetenskaps- och miljöjournalistik kanske aldrig har varit större så tycks det vara en utdöende specialisering i amerikanska medier.

Under året har New York Times lagt ner sin "gröna blogg" där man samlade nyheter om miljö- och energifrågor, samt sin fleråriga satsning på en särskild miljöredaktion. Nyligen lade Johns Hopkins-universitet ned sitt 30 år gamla skrivarprogram med inriktning på vetenskapsfrågor och följde därmed efter Columbia-universitetet som redan lagt ned ett journalistiskprogram med fokus på miljöfrågor med hänvisning till den svaga arbetsmarknaden.

Många miljöreportrar menar att samtidigt som behovet av nyheter om klimatförändringar, om energifrågor och hållbar utveckling bara ökar så tycks utrymmet för just den typen av journalistik minska i USA. Detta trots att de flesta forskare är överens om att det står utom tvivel att det är mänskligheten som ligger bakom klimatförändringarna.

- När miljöjournalistiken minskar så finns det risk för att kunskapsluckor uppstår. Allmänheten får veta mindre om miljöfrågor och riskerar i högre grad att falla offer för de ovetenskapliga påståenden som ofta dominerar på internet, säger Samuel Fromartz, chefredaktör vid den oberoende nyhetsorganisationen Food & Environment Reporting Network.

IPS träffade honom i samband med en årlig konferens om miljöjournalistik som nyligen anordnades av Miljöjournalisternas sällskap, SEJ, i Chattanooga i Tennessee.

- Allmänheten är den stora förloraren om inga journalister gör avslöjanden och intervjuar trovärdiga källor, menar Samuel Fromartz.

Scott Dodd, redaktör för miljötidskriften Onearth, menar att klimatfrågan är den viktigaste frågan i vår tid.

- Men trots det är miljöfrågorna ständigt underbevakade, säger Dodd.

År 1989 fanns det 85 sektioner som varje vecka bevakade vetenskapsfrågor i amerikanska nyhetstidningar. Förra året återstod endast 19 av dessa.

Scott Dodd menar att allmänreportrar ofta förväntas klämma in artiklar om miljöfrågor lite då och då, när det finns tid och utrymme.

- Samtidigt är frågor om klimatförändringar och energi komplexa och kräver kunskaper som en vanlig allmänreporter kanske saknar. När det gäller långsiktiga nyheter som klimatförändringarna så krävs det kunskap för att hitta en ny vinkel som man kan sälja in till en redaktör som en förstasidesnyhet, säger Dodd.

SEJ bildades 1990 av en mindre grupp av heltidsanställda miljöjournalister och redaktörer. I dag består föreningen av 1 300 medlemmar där den absoluta majoriteten utgörs av frilansreportrar, berättar SEJ:s ordförande Beth Parke. Enligt Parke har miljöjournalistiken till stor del fått ge vika för helt andra ämnen i landets medier.

- Det handlar om skandaler, kändisar, sport - nästan allt utom seriös undersökande journalistik, säger hon.

Parke menar att den utvecklingen hänger samman med de hårdnande kraven på kommersiella medier att bevaka ämnen som höjer deras upplagor, tittare eller antalet klick på nätet.

Samtidigt har detta lett till en annan utveckling - en ökad bevakning från icketraditionella medier som drivs utan något vinstsyfte.

- Det har kommit fler specialiserade sajter på nätet, som nättidningen InsideClimate News, som nyligen vann ett Pulitzerpris, och Climate Central, påpekar Adam Vaughan, redaktör för den brittiska tidningen The Guardians miljöredaktion.

Samtidigt påpekar Vaughan att den utvecklingen även har sina avigsidor.

- Jag betraktar bloggar och tidningar som görs av organisationer som en förlängning av deras kommunikations- och pr-arbete, inte som traditionell och oberoende journalistisk. Det handlar om information med ett särskilt syfte, även om den kan framstå som opartiskt, säger Vaughan.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tusentals i massaktion mot kolgruvor

Under parollen Ende Gelände (”Hit, men inte längre”) protesterade tusentals klimataktivister för tredje året i rad mot brunkolsbrytningen i tyska Rhenlandet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu