Gifter riskerar att aldrig försvinna | Fria.Nu
Skånes Fria

Gifter riskerar att aldrig försvinna

PFOS och PFOA är bokstavskombinationer som döljer farliga högfluorerade ämnen – som riskerar att lagras i hav och mark.

– Det är mer eller mindre problem med alla, säger Bert-Ove Lund vid Kemikalieinspektionen.

Det handlar om ämnen som kan finnas i impregneringsmedlet i din regnavvisande jacka eller insidan av en livsmedelsförpackning. De finns världen över, bryts i praktiken inte ner och stör reproduktionen.

– Det finns både kända och okända risker med de här kemikalierna, säger Johanna Sandahl, vice ordförande för Naturskyddsföreningen.

Gifterna är också en av orsakerna till att föreningen arbetar med att förbjuda all slamspridning på åkermarker. Nackdelarna anser de överväger fördelarna.

– Det är väldigt olyckligt för vi har ett stort behov av att använda oss av det fosfor och kväve som finns i slammet.

Att sätta tuffare gränsvärden på vad slammet får innehålla är ingen lösning, menar Johanna Sandahl. Nya farliga ämnen hinner tillkomma innan nya gränsvärden kan uppdateras.

– Man springer alltid i bakvattnet av utvecklingen. Det kommer nya kemikalier hela tiden och att reglera dem är väldigt svårt, säger hon.

Det högflourerade ämnet PFOS är ett av de ämnen som Naturvårdsverket nu föreslår gränsvärden för. Ämnet är uppsatt på den globala Stockholmskonventionens lista över farliga ämnen och får inte längre användas inom industrin. Men när ett ämne listas ersätts det ofta med ett annat ur samma ämnesfamilj, säger Bert-Ove Lund vid Kemikalieinspektionen.

– De här ämnena har fantastiska egenskaper vilket gör att man gärna vill använda dem. Med en del vet vi vilka de ersätts med – i andra fall är det oklart. Det vi vet är att de fortfarande används oerhört mycket.

På så sätt har PFOS ersatts av PFOA – också det anses kunna medföra hälsorisker och påverka förmågan att få barn. Ämnet har inte listats av FN men tagits upp på EU:s kandidatlista över farliga ämnen. Men även om det slutar användas finns det otaliga andra högfluorerade ämnen det kan ersättas med. Och med EU:s nya kemikalielagstiftning (Reach) går det endast att lista ett högfluorerat ämne i taget, säger Bert-Ove Lund.

– Det vi kan mäta i ditt blod är tjugo stycken. Antagligen finns det fler men dem vet vi inte identiteten på. Det är den grupp av ämnen vi har mest oro inför.

Går det inte att förekomma kemikalieindustrin på något sätt?

– Det har vi inte möjlighet till, industrin är väldigt innovativ och många kemikalier utvecklas på andra håll i världen. Men Reach ger några möjligheter att hålla koll på vad som finns ute på marknaden i EU. Industrin måste registrera de ämnen som används i höga volymer – och då också testa dem för att få mer kunskap om hur farliga de är.

Men Johanna Sandahl är kritisk till hur EU:s kemikalielagstiftning fungerar. Den är ett steg i rätt riktning men för svag och borde fungera annorlunda, menar hon.

– I princip måste man först bevisa att ett ämne är jättefarligt för att det ska stoppas. Det borde vara omvänt – att man så långt det går ska bevisa att det inte är farligt för att man ska kunna använda det.

Fakta: 

Stockholmskonventionen

  • Sedan 2004 finns ett internationellt avtal som förbjuder vissa långlivade organiska miljögifter globalt.
  • I våras sattes den 23:e kemikalien upp på listan – ett bromerat flamskyddsmedel som är känt för att vara hormonstörande och svårnedbrytbart.

Reach

  • Principen för EU:s kemikalielagstiftning vilar på att tillverkare, importörer och användare bär ansvaret för de ämnen som de väljer att använda eller tillverka.
  • En skillnad från tidigare lagstiftning är att Reach inte riktar sig mot varugrupper utan mot de ämnen som ingår i varorna.

Se mer:

  • Dokument inifrån – Förgiftad kompromiss
  • Om hur dagens kemikalielagstiftning kom till. På SVT-play till och med söndag.

Läs mer:

  • Den flamsäkra katten – miljöjournalisterna Anna Froster och Roger Olsson och ekotoxikologen Magnus Hedenmark skildrar ett ”skenande kemikaliesamhälle”.

Annons

Rekommenderade artiklar

Omöjlig rening

I andra delen av vår artikelserie om fosfor tittar vi närmare på hotet mot fosforåtervinningen – samhällets gifter.

Skånes Fria

© 2020 Fria.Nu