Omöjlig rening | Fria.Nu
  • Avloppsvattnet genomgår flera reningssteg - både kemiska och biologiska - för att avskilja kväve och fosfor från vattnet som sedan pumpas ut i Öresund.
Skånes Fria

Omöjlig rening

Ser vi det inte klarar vi oss undan det. Efter den principen har vi hanterat samhällets gifter – och fortsätter göra det, enligt Agneta Leander, miljöingenjör på VA-syd. Förr grävde vi ner det – i dag spolar vi ner det. Men det blir bättre, säger hon.

Ingenting går upp rök. De kemikalier och läkemedel som samhället spottar ur sig hamnar antingen i jorden eller i havet.

– Det är en vanlig missuppfattning att reningsverk renar, säger Agneta Leander.

Verken är nämligen inte skapade med något annat syfte än att ta hand om vår avföring i sin renaste form. Att skilja vatten från kväve och fosfor. Vattnet spolas ut i Österjön och fosfor och kväve – slammet – återvinns till stor del av jordbruket.

– Reningsverk är byggda för att ta hand om kiss, bajs och toalettpapper.

Slammet liksom vattnet som spolas ut från reningsverken bär därför spår av allt annat som förekommer i samhället. Kemikalier, tungmetaller, läkemedelsrester och nanopartiklar är några av de ämnen som riskerar att spolas ut och samlas i jord och vatten. Oönskade ämnen som också fått Naturvårdsverket att lägga förslag på nya strängare gränsvärden för de rötrester som får spridas på åkermarker (Se Skånes Fria nr 37). Gränsvärden som kan bli så tuffa att rötresterna inte får spridas och istället måste brännas upp tillsammans med det värdefulla fosfor som finns i det.

– Det vi inte vill ha i slammet borde inte heller få förekomma i samhället, säger Agneta Leander.

Samtidigt är samhället fullt av olika oönskade kemikalier. Det kan vara i schampo, deodoranter, läkemedel, tvättmedel, tobaksvaror eller tandkräm. Och det är där Agneta Leanders arbete som miljöingenjör på VA-syd kommer in. Att pressa företag att fasa ut miljöfarliga ämnen och få medborgare att tänka på vad de spolar ner i avloppen och stoppar in i tvättmaskinen.

– Vårt arbete gentemot hushållen har intensifierats de senaste åren, säger hon.

Men det är inte fråga om att sluta borsta tänderna eller använda läkemedel, påpekar Agneta Leander. Om alla gör så gott de kan går det att komma långt.

– Det måste vara lätt att göra rätt, om man till exempel ställer en papperskorg i badrummet underlättar det att inte slänga i toaletten.

Och arbetet har gett resultat. Både producenter och konsumenter tar i dag ett större ansvar, enligt Agneta Leander. De reningsverk som är så kallat Revaq-certifierade har fått ner halterna vad gäller flera av tungmetallerna avsevärt. Samtidigt tillkommer det ständigt nya oönskade ämnen i samhället. Bland annat så kallade perfluorerade ämnen (se artikeln bredvid).

Men även om det är avgörande för fosforkretsloppet vad vi spolar ner i avloppen är det till syvende och sist en fråga för lagstiftare, enligt Agneta Leander.

– Vi måste ta ett globalt grepp. Det vi inte vill ha i vårt slam borde vi heller inte tillåta i produkter som vi använder på våra bebisar eller i våra ansikten.

Fakta: 

Reningsverkens fyra värsta:

Zinkpyrition finns i vissa mjällschampon och kosmetika. Ämnet påverkar vattenlevande organismer negativt. Kan undvikas med produkter märkta Svanen, Bra miljöval eller EU Ecolabel.

I många färger finns den giftiga tungmetallen kadmium. Välj färger med namnen ”hue”, ”sub” eller ”imit” så vet du att färgen är kadmiumfri.

Träningskläder behandlas ibland med silver och andra antibakteriella medel för att inte lukta svett. Silver är en tungmetall och giftigt för vattenlevande organismer. Även kläder som impregnerats kan innehålla så kallade perfluorerade ämnen – giftiga ämnen som inte bryts ner och som ackumuleras i naturen.

Läkemedel kan skada miljön om de hamnar på fel ställe – till exempel om de spolas ner i toaletten eller i vasken. Överblivna mediciner ska lämnas där det går att hämta ut receptbelagda mediciner.

Källa: VA-syd

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu