Krönika: Orättvis fördelning av hälsa | Fria.Nu
Fria Tidningen

Krönika: Orättvis fördelning av hälsa

Social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till vår hälsa.

De sociala klyftorna ökar i det svenska samhället. Inkomstskillnaderna har ökat under de senaste 20 åren, liksom barnfattigdomen. Det finns fortfarande stora löneskillnader mellan kvinnor och män med samma yrke och andelen arbetslösa utlandsfödda ökar i Sverige, visar statistik från Statistiska centralbyrån SCB.

Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till vår hälsa. Jag har tillsammans med en kollega, Susanna Toivanen, skrivit en bok som behandlar dessa frågor - ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd”. Boken visar att personer i Sverige med universitetsutbildning lever 4–5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning och dessa skillnader ökar snarare än minskar över tid. Människor med lägre social klassposition i Sverige är överrepresenterade när det kommer till nästan samtliga olika dödsorsaker kopplade till för tidig död, som cancer, hjärt-kärl- sjukdomar och självmord.

Ojämlikhet i hälsa riskerar också att öka i framtiden då barn och ungdomar idag rapporterar allt fler hälsoproblem samtidigt som de sociala klyftorna ökar. Den orättvisa fördelningen av hälsan är därmed ett allvarligt hot mot folkhälsan och mer resurser bör satsas på att utjämna hälsoskillnader. Vår sociala position i samhället har nämligen betydelse för var vi bosätter oss, vad vi äter, om vi röker, hur mycket vi dricker, vad vi jobbar med, vilken sjukvård vi efterfrågar och så vidare. Genom forskning kan vi skapa oss ett helhetsperspektiv när det gäller att förstå hur ojämlikhet i hälsa skapas, består och reproduceras över tid samt vad som kan göras för att minska sådan ojämlikhet. Genom att minska och i bästa fall utrota de sociala ojämlikheterna i hälsa kan vi maximera den hälsopotential som finns i samhället.

Hur ska vi då minska ojämlikhet i hälsa? Tidigare forskning har framförallt visat att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för utbildning bland barn från lägre sociala grupper. Utbildning bestämmer vår sociala position i vuxen ålder och ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Det handlar också om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för arbetsmiljörisker. Preventiva åtgärder bör också syfta till att påverka bristfälliga hälsobeteenden i lägre sociala grupper som till exempel rökning, låg fysisk aktivitet, och hög alkoholkonsumtion.

Annons

Rekommenderade artiklar

Folkhälsa starkt kopplat till klass

Skillnader i hälsa mellan olika grupper i vårt samhälle ökar. Till exempel uppvisar barn till mödrar med kort utbildning många gånger sämre hälsa än andra barn.

Fria Tidningen

Sös värst i vänteligan

Stora skillnader i väntetider på stans akutmottagningar. Värst är det på Sös. Och kvinnor får vänta längre än män.

Stockholms Fria

© 2019 Fria.Nu