Fria Tidningen

Dåliga hälsotal kan visa på ojämlikhet i ett helt land

Folkhälsan är starkt kopplad till den ekonomiska ojämlikheten i landet. Det visar en ny amerikansk studie från Institute of Medicine i USA.

Olle Lundberg, professor i health equity studies på Stockholms universitet, menar att det finns tecken på ett sådant samband, men det är svårt att hitta bevis för teorin.

Amerikaner dör tidigare än människor i andra utvecklade länder, och gapet bara växer. Det skriver nättidningen Alternet, och hänvisar till en studie som nyligen publicerats i Journal of the American Medical Association.

Studien visar att USA halkat ner från plats 20 till 27 på listan över medellivslängd i de 34 största industrialiserade länderna. Trots att landet lägger mest pengar på sjukvård i världen. Fattigdom och dålig kost pekas ofta ut som bovar. Men artikelförfattaren Sam Pizzigati hänvisar till epidemiologer, som studerar hur miljö och biologi påverkar hälsan, som menar att det inte förklarar varför USA har gått från att ses som ett av världens hälsosammaste länder 1950 till att i dag må sämre än folk i andra jämförbara länder. Under samma period har Japan gjort en omvänd resa, gått från att vara en ojämlik nation med dålig folkhälsa till att ha en befolkning som lever längst i världen.

Pizzigati skriver att 170 studier världen över visat på kopplingen mellan ekonomisk ojämlikhet och hälsa. Ju mer ojämlikt ett samhälle är, desto sämre mår människorna i det. I artikeln intervjuas epidemiologen Stephen Bezruchka från University of Washington, som menar att forskarna måste börja titta på socioekonomiska faktorer, framför allt ekonomisk ojämlikhet, för att förstå amerikanernas ohälsa.

– Även om vi är rika, välutbildade, vita och gör allt i hälsans regelbok kommer folk i andra rika länder att leva längre, säger han.

Forskarna pekar framför allt ut stress som orsaken; i ett ojämlikt samhälle ökar stressen. Det i sin tur försämrar immunförsvaret och får oss att vända oss till ohälsosamma saker som alkohol och fet mat.

Olle Lundberg, professor vid Centre for Health Equity Studies på Stockholms universitet, tror att det kan finnas ett samband mellan ojämlikheten i ett land och den generella folkhälsan.

– Det kan vara så, men analyserna som visar på det är ofta dåligt underbyggda. Att hitta bevis för att det finns en kollektiv nytta med jämlikhet är svårt. Det finns vissa saker, som att rika i England lever längre än välbärgade i USA.

Det forskningen tydligt pekar på är, enligt Lundberg, att lågutbildade i alla länder har sämre hälsa och kortare medellivslängd än mer välbärgade personer. Hans egen forskning visar också att högutbildade personer i olika länder är mer lika i medellivslängd än folk från lägre klasser i olika nationer.

Forskning visar också att gapet mellan klasser skiljer sig i olika länder. I Östeuropa är skillnaderna till exempel större efter kommunismens fall än i väst.

Enligt Olle Lundberg ökar jämlikhet också tryggheten. Ekonomisk teori visar att om folk är rädda och inte litar på varandra förspiller det energi.

– Det är klart att det är viktigt för hälsan även för överklassen att veta att välfärdsstaten är väl utbyggd med sjukvård och skolor. Och även medelklassen gynnas av en klassisk, mer förlåtande välfärdsstat där du inte automatiskt blir utslängd och fattig om du blir sjuk eller arbetslös.

Olle Lundberg berättar att svenskarna på 1970-talet hade högst medellivslängd i världen. Sedan dess har vi passerats av flera andra länder, som Frankrike och Japan, framför allt när det gäller kvinnor.

– Vi har fortfarande relativt små skillnader mellan klasser och en hög lägsta nivå. Men utvecklingen är inte bra. De ekonomiska klyftorna växer och även skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar.

Han menar att vi har förlorat fokus på ekonomisk ojämlikhet och hälsa under de senaste tio åren.

– För 15 år sedan var Sverige ett föregångsland där sociala bestämningsfaktorer som skillnader i hälsa stod på dagordningen. Det har försvunnit på nationell nivå, även om det finns ett visst intresse i en del kommuner. Vi har blivit ett eftersläparland, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Folkhälsa starkt kopplat till klass

Skillnader i hälsa mellan olika grupper i vårt samhälle ökar. Till exempel uppvisar barn till mödrar med kort utbildning många gånger sämre hälsa än andra barn.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu