• Gustavo Ruz från Rörelsen för en konstituerande församling.
  • De senaste årens studentprotester har mötts av hårdhänta poliser och en orubblig konstitution.
  • Demonstration i Santiago på söndagen inför 40-årsdagen av kuppen den 11 september.
  • Den 11 september 1973 flygbombades presidentpalatset och general Pinochets militärjunta tog makten.
  • Högerledaren Evelyn Matthei och socialistledaren Michelle Bachelet är huvudkandidaterna i presidentvalet i november.
Fria Tidningen

Pinochets arv lever 40 år efter kuppen

Den 11 september 1973 flygbombade den chilenska armén presidentpalatset och störtade Salvador Allendes socialistregering. Trots att Augusto Pinochets militärjunta tvingades från makten 1990 lever hans ideologi än i dag genom en konstitution som hindrar progressiva reformer. Fria har träffat den chilenska aktivisten Gustavo Ruz som vill använda höstens val som en språngbräda för att förändra landets politiska system i grunden.

I år sker två stora händelser i det chilenska politiska livet. Det ena är 40-årsdagen av statskuppen mot den folkvalde socialistpresidenten Salvador Allende och det andra är presidentvalet där Socialistpartiets Michelle Bachelet ställs mot högerkandidaten Evelyn Matthei. En kvinna vars pappa var flygvapenchef och medlem av Augusto Pinochets militärjunta. En militärjunta som torterade och tvingade Socialistpartiets kandidat Michelle Bachelet i exil.

En annan presidentkandidat som tvingades i exil av militärjuntan heter Gustavo Ruz. Han är en historisk politisk figur då han på 1970-talet arbetade nära president Salvador Allende under socialistpartiets tid vid makten.

Inte långt efter statskuppen 1973 började Gustavo Ruz tillsammans med Chiles framtida president Ricardo Lagos (2000–2006) att organisera det då underjordiska Socialistpartiet. 1974 fångades Ruz av militärregimen som höll honom fängslad i nio månader innan han utvisades från landet.

16 år senare lämnade Augusto Pinochet över makten till ett civilt styre efter stora folkliga protester. Men villkoren var hårda. Pinochets konstitution skulle vara kvar efter maktöverlämnandet. En konstitution som cementerade nyliberal politik i områden som sjukvård, utbildning, valsystemet och gruvnäringen bland annat.

När Chile gick med i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, år 2010, sågs det av många som ett tecken på att Chile nu hade nått ett välstånd likvärdigt västländernas.

Men bara ett år senare lamslogs den andinska nationen av en enorm protestvåg ledd av unga studenter som menade att landets utbildningssystem var gravt eftersatt. De krävde att Chile skulle införa gratis och kvalitativ utbildning för alla.

De som hade lovordat landets ekonomiska politik och tillväxt hade nu svårt att förklara varför det var just chilenska studenter som ockuperade skolor och slogs med polisen på landets gator och torg, landet var ju bland de rikaste i Sydamerika.

Gustavo Ruz menar att studentrörelsen inte hade möjlighet att lyckas. Detta för att ett fundamentalt hinder står i vägen för alla typer av progressiva reformer i Chile, nämligen landets konstitution.

– Om du vill ha en ny utbildningsreform eller om du vill ändra valsystemet måste du ändra konstitutionen. Och för att ändra konstitutionen i dag så måste du ha fyra sjundedelar av rösterna i parlamentet. Vissa lagar kräver tre femtedelar, något vi aldrig kommer att uppnå, säger Gustavo Ruz.

Innan Augusto Pinochet överlämnade makten till det civila styret försäkrade han sig om att de nya styrande inte skulle få möjlighet att ändra författningen. Det bi-nominella valsystemet gör det extremt svårt att få en majoritet i parlamentet då systemet praktiskt taget garanterar koalitionsblocken hälften av platserna. Genom en mekanism som ökar den förlorande koalitionens platser i parlamentet blir det extremt svårt att få de fyra sjundedelars majoritet som krävs för att ändra konstitutionen.

Gustavo Ruz menar att det första som måste göras i Chile är att byta ut författningen genom en konstituerande församling. Därför har han lanserat sig själv som presidentkandidat för partiet Rörelsen för en konstituerande församling, men hans mål är inte att vinna utan istället att dra uppmärksamhet till frågan. Han anser att det är viktigt att få till en konstituerande församling där representanter för hela det chilenska samhället får arbeta fram en ny konstitution, så som skett i Venezuela och Bolivia. Gustavo Ruz anser även att det är viktigt att grupper som inte anser sig vara höger eller vänster inkluderas i processen, såsom ursprungsbefolkningen.

– Mapuchefolket har aldrig tillfrågats om de vill vara chilenare. De har inga konstitutionella rättigheter som i andra latinamerikanska länder. I Bolivia erkänner man ursprungsgrupperna i konstitutionen. De har en modern och demokratisk författning, säger han.

Som ett exempel på att det går att gå samman i nationens intressen nämner Gustavo Ruz nationaliseringen av kopparn i Chile under Allendes tid. Allende hade inte parlamentarisk majoritet för att genomföra nationaliseringen men frågan var av sådan vikt för landet att även högerpartierna slöt sig bakom idén.

– Aldrig har landet varit så enat som när parlamentet röstade för en nationalisering av kopparn, säger Gustavo Ruz.

Han tycker inte att vänstern ska vara rädd för att sätta sig ner med högerpartierna för att få fram en ny konstitution.

– Den konstituerande församlingen är inte till för att införa socialism eller kapitalism, den är till för att vi alla ska bli medborgare och inte styras av en konstitution skriven av fyra generaler, säger Gustavo Ruz.

Han beskyller både oppositionen och regeringspartierna för att vara motståndare till en konstituerande församling. Han beskyller även de folkvalda regeringarna för att ha gått längre med privatiseringarna än diktatorn Augusto Pinochet.

– När Pinochet lämnade makten var 92 procent av kopparn statlig och 8 procent privat. Efter 23 år av folkvalda regeringar var kopparn 72 procent privat och 28 procent statlig. Vi kontrollerar inte vårt land längre, säger Gustavo Ruz.

Kampanjen för en konstituerande församling har börjat ge frukt.

– Först anklagades vi för att vara utopister och vi beskylldes för att driva en farlig fråga som kunde polarisera landet. Men nu har flera av dessa personer ändrat sin uppfattning och stödjer vår sak.

Socialistpartiets kandidat Michelle Bachelet har deklarerat att om hon vinner valet så ska hon arbeta för att Chile ska få en ny konstitution, men hon har inte deklarerat att en konstituerande församling ska skapa den nya konstitutionen, något som hennes stödparti, det chilenska kommunistpartiet vill se.

Det chilenska folket kommer att får rösta fram en ny president och ett nytt parlament den 17 november i år. Detta val kommer att vara det första sedan diktaturens slut då alla chilenare får rösta utan att registrera sig i förväg. Detta har lett till att de röstberättigade gått från cirka 8 miljoner till 13,4 miljoner.

Men enligt Gustavo Ruz så spelar det inte så stor roll hur många som får rösta så länge som konstitutionen förhindrar den parlamentariska majoriteten att faktiskt förändra landet.

Fakta: 

Pinochet-diktaturen

• Den chilenska armégeneralen Augusto Pinochet genomförde en statskupp mot den folkvalde presidenten Salvador Allende den 11 september 1973. Allende ledde koalitionen Unidad Popular som förde en vänsterinriktad reformpolitik.

• Efter statskuppen upplöstes parlamentet och landet styrdes av en militärjunta med Pinochet som landets ledare.

• Pinochets styre kännetecknades av systematiskt förtryck av politiska dissidenter. Fackföreningar och politiska partier förbjöds och över 3 000 människor mördades av regimen och över 40 000 torterades.

• Pinochet lämnade över makten 1990 efter stora protester och efter att han förlorat en folkomröstning som behandlade om han skulle sitta kvar vid makten eller om en civil regering skulle ta över styret av landet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mittenpolitik fällde vänstern

Arbeiderpartiet tappade regeringsmakten vid måndagens stortingsval i Norge. Högerns framgång stavas glidning mot mitten och en retorik som delvis är kopierat från svenska Moderaterna.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu